Bildbank för skolbruk

© FOTO: Anna, 9c1

Användbara bilder till elevernas skolarbeten kan ibland, med tanke på upphovsrätten, vara ett problem att hitta.

En bildbank skapad för skolarbeten är FotoFinnaren. Där finns bilder systematiserade efter lite ovanligare kriterier som stavning eller ordklass, men även helt vanliga kategorier.

Bildbanken har för närvarande 50 olika kategorier och antalet bilder börjar närma sig 12000. FotoFinnarens bilder kan användas fritt för alla typer av skolarbeten och undervisning, som exempelvis skoltidningar, uppsatser, multimediaproduktioner och på skolwebbsidor.

Ett par andra användbara webbsidor med bilder som är fria att använda för undervisningsbruk (eller privat) är: GratisFoto och FreePhotos.

Elever med särskilda behov

© FOTO: Andreas, 9c2

För elever med särskilda behov är den bärbara datorn ett utmärkt hjälpmedel!
Exempelvis för de elever som får hjälp av specialpedagoger och som behöver extra stöd av något slag. Nu, liksom tidigare, har eleverna kvar den hjälpen, men de har dessutom tillgång till specialpedagogiska-program, anpassade efter just sina behov precis när de behöver det, både i skolan och hemma!
Detta tack vare att programmen nu finns inlagda på elevernas datorer.
Tidigare hade de bara tillgång till programmen vid de tidpunkter som de hade tid hos specialpedagogen (eller när deras datorer var lediga).

Och ja, det finns tekniska lösningar så att program designade för Windowsplattformen även går att använda på en Mac.

Även en sådan sak som att datorn har inbyggd kamera, underlättar för många, som kan fotografera av anteckningarna från tavlan, så att de kan koncentrera sig på att lyssna istället (det finns en inbyggd funktion som lätt vänder bilderna, så att texten inte blir spegelvänd).

Den inbyggda mikrofonen gör det också lätt för mig att tala in frågorna till veckouppgifter/ett prov, som eleven kan lyssna på. Eleven kan sedan själv välja om den vill tala in sina svar, eller besvara dem skriftligt.

Vad det gäller skollitteratur så har förlagen inte riktigt hängt med i svängarna, även om de flesta numera tillhandahåller ljudfiler till sina böcker. Det finns åtskilligt kvar att göra för läromedelstillverkarna, som måste släppa boktanken och utvidga det till ett helhetskoncept med bok och webb.

Att ha eller inte ha

© FOTO: Anton, 9c1

Nu har SVT:s nyhetsprogram Västnytt blåst upp att “bara” åtta skolor i Västsverige har filterprogram installerade på sina datorer, som är internetanslutna. De uppger också att 53 skolor inte har några filter alls. Om du missade inslaget, som sändes igår, kan du se det här.

Mina åsikter i “filterfrågan” har ni som följer min blogg redan tagit del utav, i inlägget “Men gör de inte förbjudna saker?” Så därför tänker jag inte utveckla det så mycket mera här.

Efter ett snabbt besök på Statistiska Centralbyråns hemsida, kunde jag se se att 85% av svenskarna har tillgång till dator med internet hemma (mars 2007, är förmodligen ännu fler nu), och att 90% av svenskarna har tillgång till en mobiltelefon med internetanslutning.

Hur stor är datortätheten på våra skolor?
Hur många av våra elever har mobiltelefon med “fritt blås” ut på internet? Jo, så gott som alla från årskurs sex...
Att ta upp filterfrågan nu känns onekligen som att “stänga båset” när det redan är tomt.

Det finns en alldeles utmärkt intervjuv på Kollegiet, med Stig-Roland Rask, temaansvarig för ”Etik och källkritik på Internet” åt KK-stiftelsen, som jag uppmanar alla intresserade att läsa.

Några citat för att locka er lite grann (obs ni måste läsa en bit innan det börjar handla om internet, men inlägget är väl värd att läsa från början till slut!):

“— Det finns ingen anledning för skolpersonal att stressa upp sig på grund av Internet. Däremot måste man lyfta upp värdegrundfrågorna och integrera IT-användningen med dessa, menar Stig-Roland Rask.”

“— Min åsikt är att man inte kan betrakta filter som en lösning. Tekniken kan aldrig ersätta den guidening som vuxna är skyldiga att ge. Ett annat sätt att arbeta är ha regler eller en policy för Internetanvändningen. Ett vanligt problem som kan uppkomma om skolan formulerar regler är att varje punkt i regelverket inleds med: "Du får inte". Dels uppfattar yngre inte negationer, dels kan de se dem som en inbjudan till överträdelse - de hittar snabbt ett elfte sätt att använda sig av tekniken om man reglerat tio användningsområden.”

Läs hela inlägget här!

Största fördelen med datorerna

© FOTO: Linus, 9c1

Den största fördelen med att eleverna fått varsin bärbar dator, tycker jag är jämställdhetsaspekten.

Vilka var det som tidigare brukade sitta vid våra fem stationära datorer? Jo, killarna! De killar som redan hade god datorvana hemifrån, med de andra killarna som “hangarounds”.
De som redan kunde mycket om datorer lärde sig ännu mer, medan de som inte hade tillgång till dator hemma kom allt längre på efterkälken.
Tjejerna var inte alls lika intresserade av datoranvändning, utan överlät oftast den till killarna. Som lärare fick jag som regel “bevaka” datorerna, för att försöka peppa de mindre vana att använda datorerna och jag var tvungen att försöka “könsprioritera” tjejerna i den mån det gick.

Nu, däremot, har alla, oavsett hemförhållanden och kön, alltid tillgång till en egen dator, dygnet runt! Och den används dagligdags av alla, tjejer och killar! Den stora datorkunskapsklyftan har förvandlats till en spricka!