Schemat som bakgrundsbild på datorn

© FOTO: Linnea, 9c2

Scheman använder vi alla i skolan, både lärare och elever. Ofta kan eleverna ladda ner sitt schema som någon typ av dokument, vilket är bra. Eftersom våra elever har förmånen att ha egna datorer, är ett annat tips (tack Conny!) att spara en kopia av schemat som en bild, lämpligen i GIF-format.

Fördelen med bildformatet, är att eleven kan välja att använda schemat som skrivbordsbild på sin dator!

Det kan vara till stor hjälp för alla de som har svårt att hålla reda på när de ska befinna sig på vilken lektion!

Textmängden ökar

Elever i åk 9 © FOTO: Lena Carlsson

En sak som vi i arbetslaget kunnat konstatera sedan 1-1 infördes, är att mängden producerad text i de olika ämnena har ökat. Eleverna skriver helt enkelt längre texter nu än tidigare!

Något som för övrigt även de skolor som deltagit i projekt som exempelvis “att skriva sig till läsning”, se Arne Trageton, kommit fram till: textmängden ökar när eleverna skriver på datorer.
Deltagarna i “Trageton-inspirerade projekt” tror att det beror på att eleverna (som i de studier jag tagit del utav, varit ca 6-9 år gamla) inte har utvecklat sin finmotorik klart ännu, vilket då skulle innebära en större möda att forma bokstäverna för hand.

Trageton talar istället för att man ska gå andra vägen: att skriva på dator innan man lär sig skriva för hand, så att finmotoriken hinner utvecklas mer innan handskrivandet börjar. Många svenska skolor har varit med i projekten och deras erfarenheter stödjer Tragetons tankegångar.
Jag tycker att tanken är intressant och det ska bli spännande att se hur/om den framtida pedagogiken kring läs- och skrivutveckling påverkas av detta.

De elever vi har i arbetslaget är betydligt äldre. Vi har elever från årskurs 7-9 och deras finmotorik borde för majoriteten av eleverna, vara färdigutvecklad. Men ändå, oavsett om eleven har en “krampaktig” eller “fin, avslappnad” handstil, så är texterna genomgående längre. Vad beror det på?
Hänger det ihop med det faktum att det är så lätt att redigera texten på en dator?
Det är ju trots allt mer tidskrävande att renskriva sina manuskript för hand.

Bildordlista med ljudfiler på 16 olika språk

© FOTO: Lena Carlsson

Bildteman är en bildordlista med ljud och text, utgiven och producerad av Myndigheten för skolutveckling.

Ordlistan innehåller ca 1800 “bildord” med ljud och text för att underlätta förståelsen av vissa svenska ord. Dessutom är många begrepp lättare att illustrera med en bild, än att förklara med ord.

Ordbilderna är organiserade efter olika teman, som exempelvis: familj och släkt, människokroppen, livsmedel och mat, kläder och smycken, bostad och möbler, post och bank, träd och buskar, tid- klocka och kalender, väder, samt mycket mera!
Just nu finns det 31 olika teman att välja på, anpassade för 16 olika språk. Om du klickar på själva ordet, får du höra hur det uttalas på det valda språket.
Sidan verkar vara ett utmärkt hjälpmedel för skolor!

Nyfiken? Besök Bildteman!

Informellt lärande via chattande

© FOTO: Lena Carlsson

Nu har jag, tillsammans med en kollega och några elever, varit på besök under en vecka i en Finländsk skola.
Våra elever hade förberett sig genom att på engelskan skriva/utfoma presentationer av sig själva, sina intressen och fakta om sin hemort. Materialet har de sedan publicerat på sina personliga webbsidor. De förberedelserna har skett på skoltid.

Dessutom tillkommer det informella lärandet: chattande via program som MSN, Audium och Skype (många gånger med webbkameran inkopplad för att veta hur personen de skulle bo hos såg ut). Även SMS och MMS har används flitigt inför, och under, resan.

Att sedan bo hos en helt främmande familj under en vecka och till största delen “bli tvingad” att prata engelska, har säkert varit utvecklande för eleverna!

Målet med projektet är att öka förståelsen för olika kulturer inom EU och att ge eleverna en inblick i hur vardagslivet ter sig i andra länder.
Till våren får vår skola besök av finska, italienska och tyska elever, så kontakten kvarstår och allt fler elever chattar allt mer med sina nyfunna vänner, vilket sker på fritiden och av egen vilja.

Här skapar elevernas nyfikenhet en egen drivkraft och lust att lära sig mer om varandras länder, kulturer osv! Språkinlärningen kommer “på köpet”!

Tänk om det alltid kunde vara så...

Bildbank för skolbruk

© FOTO: Anna, 9c1

Användbara bilder till elevernas skolarbeten kan ibland, med tanke på upphovsrätten, vara ett problem att hitta.

En bildbank skapad för skolarbeten är FotoFinnaren. Där finns bilder systematiserade efter lite ovanligare kriterier som stavning eller ordklass, men även helt vanliga kategorier.

Bildbanken har för närvarande 50 olika kategorier och antalet bilder börjar närma sig 12000. FotoFinnarens bilder kan användas fritt för alla typer av skolarbeten och undervisning, som exempelvis skoltidningar, uppsatser, multimediaproduktioner och på skolwebbsidor.

Ett par andra användbara webbsidor med bilder som är fria att använda för undervisningsbruk (eller privat) är: GratisFoto och FreePhotos.

Elever med särskilda behov

© FOTO: Andreas, 9c2

För elever med särskilda behov är den bärbara datorn ett utmärkt hjälpmedel!
Exempelvis för de elever som får hjälp av specialpedagoger och som behöver extra stöd av något slag. Nu, liksom tidigare, har eleverna kvar den hjälpen, men de har dessutom tillgång till specialpedagogiska-program, anpassade efter just sina behov precis när de behöver det, både i skolan och hemma!
Detta tack vare att programmen nu finns inlagda på elevernas datorer.
Tidigare hade de bara tillgång till programmen vid de tidpunkter som de hade tid hos specialpedagogen (eller när deras datorer var lediga).

Och ja, det finns tekniska lösningar så att program designade för Windowsplattformen även går att använda på en Mac.

Även en sådan sak som att datorn har inbyggd kamera, underlättar för många, som kan fotografera av anteckningarna från tavlan, så att de kan koncentrera sig på att lyssna istället (det finns en inbyggd funktion som lätt vänder bilderna, så att texten inte blir spegelvänd).

Den inbyggda mikrofonen gör det också lätt för mig att tala in frågorna till veckouppgifter/ett prov, som eleven kan lyssna på. Eleven kan sedan själv välja om den vill tala in sina svar, eller besvara dem skriftligt.

Vad det gäller skollitteratur så har förlagen inte riktigt hängt med i svängarna, även om de flesta numera tillhandahåller ljudfiler till sina böcker. Det finns åtskilligt kvar att göra för läromedelstillverkarna, som måste släppa boktanken och utvidga det till ett helhetskoncept med bok och webb.

Att ha eller inte ha

© FOTO: Anton, 9c1

Nu har SVT:s nyhetsprogram Västnytt blåst upp att “bara” åtta skolor i Västsverige har filterprogram installerade på sina datorer, som är internetanslutna. De uppger också att 53 skolor inte har några filter alls. Om du missade inslaget, som sändes igår, kan du se det här.

Mina åsikter i “filterfrågan” har ni som följer min blogg redan tagit del utav, i inlägget “Men gör de inte förbjudna saker?” Så därför tänker jag inte utveckla det så mycket mera här.

Efter ett snabbt besök på Statistiska Centralbyråns hemsida, kunde jag se se att 85% av svenskarna har tillgång till dator med internet hemma (mars 2007, är förmodligen ännu fler nu), och att 90% av svenskarna har tillgång till en mobiltelefon med internetanslutning.

Hur stor är datortätheten på våra skolor?
Hur många av våra elever har mobiltelefon med “fritt blås” ut på internet? Jo, så gott som alla från årskurs sex...
Att ta upp filterfrågan nu känns onekligen som att “stänga båset” när det redan är tomt.

Det finns en alldeles utmärkt intervjuv på Kollegiet, med Stig-Roland Rask, temaansvarig för ”Etik och källkritik på Internet” åt KK-stiftelsen, som jag uppmanar alla intresserade att läsa.

Några citat för att locka er lite grann (obs ni måste läsa en bit innan det börjar handla om internet, men inlägget är väl värd att läsa från början till slut!):

“— Det finns ingen anledning för skolpersonal att stressa upp sig på grund av Internet. Däremot måste man lyfta upp värdegrundfrågorna och integrera IT-användningen med dessa, menar Stig-Roland Rask.”

“— Min åsikt är att man inte kan betrakta filter som en lösning. Tekniken kan aldrig ersätta den guidening som vuxna är skyldiga att ge. Ett annat sätt att arbeta är ha regler eller en policy för Internetanvändningen. Ett vanligt problem som kan uppkomma om skolan formulerar regler är att varje punkt i regelverket inleds med: "Du får inte". Dels uppfattar yngre inte negationer, dels kan de se dem som en inbjudan till överträdelse - de hittar snabbt ett elfte sätt att använda sig av tekniken om man reglerat tio användningsområden.”

Läs hela inlägget här!